Fantastiska prestationer

Kan man bli annat än imponerad? Jag menar förstås idrottsgalan. Själva galan i sig var väl ingen höjdare, osedvanligt trist musikalisk och komisk underhållning, enligt min mening. Men som tur är, var det idrottsmännen och -kvinnorna som stod för den stora behållningen.

Med tanke på att vi faktiskt bara är nio miljoner människor i Sverige får man konstatera att svensk idrott håller hög klass och att såväl de individuella prestationerna som lagresultaten är galet imponerande.

Sanna Kallur, Carolina Klüft, Anja Pärsson, Nicklas Lidholm, Charlotte Kalla, Jens Byggmark... listan kan göras hur lång som helst. Underbara, envisa, begåvade, talangfulla, jäklar-anammiga, ödmjuka. Och folkkära.

Men för mig finns egentligen bara en kung. Jag säger bara: Zlatan. Sveriges kanske genom tiderna mest framgångsrike fotbollsspelare. Så full av humor, så mycket glimten i ögat. Han har en sådan stor personlig integritet och jag tror folk älskar honom för det. Han är samtidigt killen från Rosengård som visar att man kan lyckas även om man bor i förorterna.

Och en man med ett sådant här smajl måste man ju bara älska! (Fotot är en skrivbordsbild från Aftonbladet. Fotograf: Ulf Höjer)

Julgransplundring

Nu är glada julen slut, slut, slut...

Julgransplundringen är över och allt som påminner om den härliga gångna tiden är Antons fina ljuslykta, några kvarglömda pomler och en ensam pepparkaka från gårdagens fika. Köksgardinerna är fortfarande juligt röda, men ska snart ersättas av nysydda blåa dito. För en gångs skull ska jag inte ha rutigt mönster i köket, utan lite mer modernare stuk. Jag och min mor var nämligen till Bjästa i helgen och hittade nedanstående tyg på en alldeles nyöppnad tygaffär. Sjukt billigt var det också! 25 kronor metern! Så för splitter nya köksgardiner har jag betalat 87,50! Fast de ska ju sys också...

Det får dock bli i kväll. Nu ska jag åter ta tag i motionerandet, som legat nere alldeles över julen, och bege mig ut på en joggingtur. Därefter blir det till att jobba - har en artikel att skriva, en inbjudan att layouta och en hemsida att producera. Så det rör på sig även på jobbfronten. Najs!

Fuskigt?

En av mina bekanta skriver idag på sin blogg om att hon alltid ser till att ha en "längtis", det vill säga en upplevelse eller någonting roligt hon ska göra i framtiden som hon kan se fram emot.

Så funkar jag också.

Problemet just nu är att jag inte har någon "längtis". Är så avundsjuk på min man som i mars ska få vara med om sitt livs härligaste upplevelse. Vad det är törs jag tyvärr inte avslöja än, eftersom jag då förstör hemligheten. Alltså, Stefan själv vet om vad han ska göra, men det finns andra i våra respektive familjer som inte vet vad som ska hända. Och det hela ska få vara en hemlighet ett litet tag till.

Men så mycket kan jag säga att Stefan definitivt har en längtis. Han är också av den typen som gillar förberedelserna lika mycket som själva upplevelsen. Så nu njuts och längtas det i det Granbäckska hemmet kan jag lova.

Jag njuter också av hans glädje inför den kommande happeningen, som kommer att vara i tre hela veckor. Själv letar jag ivrigt något att se fram emot - det behöver jag desperat så här i snöslaskets tid. Inte ens riktig vinter är det! Blä! Och alla i släkten har redan fått barn, ingen ska konfirmera sig eller ta studenten eller gifta sig. Vad återstår? Skilsmässor och begravningar?

Nä, huvva, nu får fantasin säga god natt och försöka hitta ny energi inför en "bright new tomorrow"!

Retro flashback

Något jag gjorde ganska frekvent i min ungdom var att spela in mina favoritlåtar på inspelningsbara kassettband. Ofta lyssnade jag på dem själv i min lilla bandspelare inköpt för egenhändigt ihopsparade pengar. Men lika ofta skickade jag dem till brevkompisar från Irland, Australien och England. Åsså fick jag ju band från dem så klart. Härliga tider var det att sprätta upp ett kuvert och rusa till rummet och sätta på den senaste låten med Bucks Fizz som inte hunnit bli en hit i Sverige än. Man var liksom först!

Häromdagen stöp jag över hemsidan www.makeamixa.com som verkar ha fattat galoppen! Företaget bakom sajten har som affärsidé (förhoppningsvis inte den bärande idén) att sälja USB-minnen som är designade som ett kassettband.

See for yourself! Jag funderar starkt på att köpa ett!

I wish I was young, interested in technology and brilliantly clever - or is it just a bubble?

Fast det är ju vi som går på allt och möjliggör rikedomarna....

Väck med onödigt pappersförbrukande

För ett tag sedan fick jag nedanstående mejl. Först reagerade jag inte nämnvärt över det eftersom jag redan avbeställt telefonkatalogen. Men nu fick jag för mig att jag skulle föra budskapet vidare. Så här lyder uppmaningen:

TELEFONKATALOGEN SAMLAR DAMM!
I år delas 5,5 miljoner telefonkataloger ut. Rätt onödigt, va? Varje modern människa checkar telnummer via hitta.se eller eniro.se. Telefonkatalogen belastar miljön på ett onödigt sätt vad gäller transporter och papper. (0,7% av Sveriges förbrukning) Jag rekommenderar att du avbeställer dina kataloger. Ta 1 minut av din tid och du gör en insats för miljön! 2007 var det enbart 3500 personer som avbeställde telefonkatalogerna . Låt det bli 1 miljon nästa år!

Länk: http://www.enirosverige.se/se/Sverige/Kontakt/Katalogavbestallning/

Kalla det jättesuccé!

En sådan fantastisk prestation och enastående uppvisning hon bjöd oss på, Charlotte Kalla, när hon idag tog hem totalsegern i Tour de Ski! Helt makalöst, jag satt där med gråten i halsen av glädje! Äntligen en tjej med jäklar anamma på skidor igen! Hoppas, hoppas bara att hon pallar trycket och pressen som media, ja även vi vanliga svenskar med, kommer att sätta på henne.

En stort jäkla grattis till en tuff brud och riktig fighter!

Här finns mer info om Charlotte http://www.skidor.com/t2.asp?p=118520

Fredag hela veckan!

Så var det dags igen. Att önska trevlig helg, alltså. Helgerna kommer med sådan tät frekvens att jag blir alldeles yr. Och dagvill.

Att det redan nu är fredag känns alldeles galet. Dessutom är det min absolut sista dag på redaktionen i Härnösand. Från och med måndag är jag helt och hållet min egen igen och kan styra tid och jobb efter eget huvud. Jag trivs med att jobba på tidning, men känner ännu större tillfredsställelse med att vara frilansare med egen firma. Att våga ta steget och starta Ordpilot Höga Kusten var det bästa beslut jag tagit i mitt liv. Näst efter att skaffa barn då förstås...

Det enda jag kan sakna ibland med att vara egenföretagare är arbetskompisar. Som tur var har jag mitt lilla nätverk runt om i Höga kusten med omnejd som kan stilla mitt "pratbehov".

Jag har ju medvetet tackat nej till fortsatt vik på Tidningen Ångermanland, vilket ibland får mig att tvivla på om jag är riktigt klok. Andra skulle säkert kunna offra sin högra hand för att få in en fot (hihi, vad vitsig jag är), men jag, jag väljer att köra på i egen regi.

Sanningen är den att jag arbetat åt TÅ så pass länge nu att jag inser att det inte spelar någon roll hur duktig och kreativ jag än är, när vikariatet är slut är också AC slut. Ingen inrättar en tjänst enkom åt mig. Och ärligt, jag vet inte heller om jag skulle vilja ha en fast reportertjänst. Som sagt, jag stortrivs med mitt företag och den breda mix jag får jobba med. Därför tänker jag långsiktigt och kör vidare med Ordpilot. Gud, så härligt att kunna styra sitt eget liv!

Ha en trevlig helg på er allihop!

Dansband

Jag är ingen diggare av dansband, men kan inte låta bli att delge er detta kulturminne. Särskilt roligt var det att hitta ett band med Ullångersanknytning - Norrlandspojkarna med Inger. Inger vet jag ju vem det är och minsann ser det inte ut att vara Ehrling Eliasson som sitter vid hennes sida.

Besök hemsidan http://www.omodern.com/kult/index.html för att komma till en hel radda med "läckra" foton.

Kul och kult! Fniss!

Från mig till er...

Hoppas att den första dagen på det nya året har varit angenämt. För mig känns det som om 2008 inte har kunnat börja bättre! Nyår i trevliga och roliga vänners lag och födelsedagsuppvaktning för min 38-årige svåger Johnny. Faktiskt lyckades jag hitta en present som jag själv var nöjd med. Hoppas han var det också...

Så här i de första skälvande timmarna kan jag inte låta bli att delge mig av något som fyller mig med både glädje och vemod. ABBA var en stor och viktig del av min barndom och tonårstid. Och de håller än i dag. Lyssna bara på följande, åh det är så rackarns bra!



Här är en annan version, inte lika känd.