Sanning eller myt?

Inspirationen till mitt förra inlägg fick jag när jag besökte Allt om Barns sajt http://www.alltombarn.se/. De har en duktig skribent och bloggare vid namn Ninni Schulmann som jag brukar läsa. Vid mitt senaste besök hittade jag nåt som fångade mitt intresse - rubriken Sanning eller myt lockade till att läsa mer. För alla har vi väl hört följande:

"Ät inte för mycket socker - du kan få diabetes"
Sanning eller myt? Vad säger expertisen? Den tillfrågade överläkaren svarar att frågan är komplex och därför svår att svara på. Man forskar kring detta och ännu finns inget entydigt svar på varför man får diabetes. Det finns undersökningar som pekar på det kan finnas flera faktorer som avgör om man får diabetes, bland annat kosthållning och övervikt. Men att barn som äter mycket socker skulle få diabetes på grund av det - nej, så är det inte.

"Lys inte med ficklampan i ögonen - de kan skadas"
Ljuset från en vanlig ficklampa bländar ögat så att man får vänta en stund innan man ser som vanligt igen, men det är inte farligt.

"Det är farligt att kväva en nysning"
Nej, säger experten vid Sachsska barnsjukhuset, bara i extrema fall, t ex om personen har en medfödd missbildning, där ett blodkärl i hjärnan vidgas allt mer och blir allt skörare ju äldre man blir, löper en viss risk att blodkärlet spricker om hjärnan utsätts för högt tryck. Men i de flesta fall är det bättre att nysa fritt och rensa slemhinnorna.

"Man kan börja stamma om man blir kittlad"
Stämmer inte. Det finns ingen yttre påverkan som kan utlösa stamning.

"Om du läser i mörkret skadas din syn"
Inte heller det stämmer. Det händer ingenting med ögat om man läser i mörkret. Man måste dock spänna musklerna runt ögat och blir kanske trött eller får huvudvärk på grund av det, men själva ögat påverkas inte negativt.

”Sväljer du tuggummit stannar det i magen”
Nope! Det bryts ned och kommer ut den naturliga vägen.

"Bada inte direkt efter maten - då får du kramp"
Det som händer när man ätit är att blodflödet koncentrerar sig till magen. Men att det skulle innebära att man får kramp är inte särskilt troligt.

"Om man tittar i kors kan ögonen fastna"
Nähä, inte heller det stämmer. Det finns absolut inga medicinska belägg för att detta påstående är sant.

Och hur var det nu då? Får man mask i magen av att äta snö?
Nej, även det är en myt. Möjligtvis får man i sig lite andra orenheter, så det kanske ändå inte är dags att uppmana våra telningar att smaska i sig av den vita varan som i alla fall vi i Höga Kusten har så gott om just nu. Alltså rikt med, plenty of, gott om - inte gott om, mumsmums. Do you get it?

Mask i magen av snö

Tänk så många myter vi människor matas med. Flest och värst är väl de påståenden som ska få oss låta bli att göra vissa saker. Vem har inte hört en välmenande och totalt okunnig (eftersom hon säkert trodde på vad hon sa) mamma yttra:
- Ät inte snö. Du kan få mask i magen.

Mask i magen. Av snö? Undrar var det kommer ifrån. Det får mig att tänka på den "sedelärande" tyska berättelsen från 1800-talet om Pelle Snusk (Struwwelpeter på tyska) av Dr Heinrich Hoffmann. Märk väl DOKTOR.

Den handlar om en pojke som heter Peter som en dag vägrar att klippa naglarna och håret. Och se, så oskön och snuskig han är:



På bokomslaget kan man man läsa att boken innehåller "lustige Geschichten und drollige Bilder für Kinder von 3 bis 6 Jahren". Sedelärande och uppfostrande eller skrivna med ironi och glimten i ögat? Jag vet inte, kan för lite om tidsandan som rådde då för att klarlägga detta och jag har inte undersökt saken noggrannt. Sanningen är dock att jag har älskat dessa historier i över 20 år nu.

En annan berättelse handlar om Konrad som gärna suger på tummen. En dag när hans mamma ska gå på ett ärende får han förmaningen att INTE suga på tummen. För om han gör det kan det mycket väl hända att Herr Skräddare kommer och klipper bort tummarna. Ve och fasa! Kan Konrad hålla sig? Nej, så klart inte, då hade det inte blivit mycket till berättelse. Naturligtvis åker tummen in i munnen och vips dyker den elake skräddaren upp:


Ytterligare en berättelse handlar om Suppen-Kaspar; en tjock och frisk pojke som helt plötsligt börjar matvägra. Här är en utmärkt dramatisering av "dikten" på engelska (Suppen-Kaspar blir då Augustus who wouldn´t have any soup):

Omväxling förnöjer

Kram på er alla, så här på Alla Hjärtans Dag! Även om dagen i mångt och mycket är ett köpmannatrick som ska locka oss till onödig konsumtion kan jag inte låta bli att tycka om den. Jag brukar baka en tårta i form av ett hjärta och så myser vi ihop, min lilla familj och jag. Det blir nog så även idag. Och efter förra veckans tråkiga melodifestivalsdeltävling behövs något som piggar upp programmet, känns det som. Då ska jag också göra ett undantag från min sockerfria månad, en tunn liten strimma chokladkaka ska få smaklökarna att njutningsfullt virvla runt i yster dans.

Ännu en "blåvecka" är över. När jag tittar tillbaka på den inser jag att mitt liv är mycket omväxlande. Det här har jag roat mig med...

• gjort färdigt en hemsida åt Höga Kusten Senioruthyrning


• dokumenterat en workshop om jämställdhet vid utveckling av stadsmiljöer


• ätit supergott och njutit av samvaron med två företagskollegor vid en lunch


• oroat mig över vårt trasslande avlopp


• haft en räddande rörmokare här


• varit på möte med NordingråFöretagarna


• påbörjat ett jobb åt Mjälloms Kompaniet; en hemsida samt broschyr ska det bli


• åkt runt i Kramfors och fotograferat hyreslokaler åt Kiab; en hemsida ska det bli


• uppdaterat näringslivskontorets hemsida


• fotograferat en opelminded Ann


• joggat i kyla och nästan förfrusit benen


• åkt 8 km längdskidor på Vågsfjärden


• äntligen fått en elektriker på kroken som ska installera el i vår snart inredda kallvind


• skjutsat barn till olika aktiviteter


• skrattat, kramat, myst och haft det bra i familjen


• njutit av ett underbart solsken och för tusende gången konstaterat att Höga Kusten är förbaskat vackert

Det sistnämnda ska jag fortsätta med idag. Efter det att jag och yngste sonen bakat chokladkaka förstås. Åsså kom min man just in och tyckte att vi ska skotta upp en driva och sätta oss och grilla korv i det härliga vädret. Det gör jag gärna!

Höga Kusten Senioruthyrning

Idag släpper jag en ny hemsida.
Beställare är Höga Kusten Senioruthyrning.

Välkommen att kika in!
http://www.hk-senioruthyrning.se/

Me and my Opel

Det här är min goda vän och granne Ann. Granne är på landet ett tänjbart begrepp, sanningen är den att Ann bor cirka en kilometer från mig i nästa by. Men i glesbygden har vi inte råd att vara så snåla. Vi är grannar: Grann-Ann och Grann-Cathrin.

Ann är en av de mest modiga och inspirerande människor jag känner. Efter tjugo år i skolvärlden, där hon utvecklade sitt berättande, startade hon företaget BerättaMera (http://www.berattamera.com/). Sedan dess har hon jobbat heltid med att ge berättarföreställningar och att utbilda i konsten att tala.

Som företagskvinna är hon ett föredöme. Hon vårdar sitt varumärke ömt och fokuserar ständigt framåt, utan att för den skull glömma nuet eller dra lärdomar av tidigare händelser. Och så är hon så modig...

Ann gör saker som för mig är totalt främmande. Häromdagen fick jag ett mejl där hon berättade att hon kontaktat internationella Opelmagazine (ni vet bilmärket). Där finns det stående inslaget "Me and my Opel"; det är reportage från folk över hela världen som berättar om varför de väljer att vara "opelminded", dvs köra Opel.

I det nummer jag såg medverkade människor från Marseille, Sardinien och Hamburg. Snart kommer det att finnas ett reportage från Nordingrå!

Naturligtvis lyckades Ann nämligen med konststycket att sälja in sin idé. Igår och idag åkte vi därför runt och fotograferade. Huvudbudskapet i bilden är att man med en Opel kommer fram var som helst i Höga Kusten, oavsett väderlek. Ni ser väl isen på bilen?

Jag tycker fotot blev riktigt bra. Men det är inte svårt att vara en bra fotograf med en sådan vacker modell. Ann, jag ser med spänning fram emot det tryckta slutresultatet!

Aktiv som senior

I dagarna kommer jag att sjösätta en alldeles ny hemsida åt ett bemanningsföretag som hyr ut seniorkraft i Höga Kusten med omnejd. Man erbjuder tillfällig kompetens till företag, föreningar och organisationer på timmar för kortare eller längre uppdrag.

Jag tycker det verkar vara en alldeles utmärkt idé. Företag och föreningar får hjälp vid arbetsanhopningar och pensionärerna får något att göra. För dagens pensionärer är pigga.

Mina föräldrar närmar sig pensionsåldern, de har bara några år kvar, och det är faktiskt svårt att tänka sig att de bara skulle sätta sig ned och rulla tummarna. Då verkar det vara en fantastisk möjlighet att kunna ta på sig korta uppdrag när man vill; känna att man fortfarande är samhällsnyttig och samtidigt tjäna en slant.

Finns möjligheten när jag blir senior, hoppar jag säkert på tåget. Med andra ord kommer jag att blogga tills jag stupar... ;-)

Kommer tågen att stanna?

Det här med inställning till livet är intressant. Inte bara till livet förresten, även till andra människor, saker, företeelser och händelser. Är grundinställningen positiv eller negativ?

Personligen försöker jag att ha ett positivt sinnelag, se det goda och inte låta mig dras ned i destruktiva och bittra tankar. Det är ju så mycket roligare att vara glad! Håller du inte med? Men det är inte alltid lätt. Jag har turen att vara gift med en man som har positivism som livsstil. När jag för några år sedan mådde psykiskt dåligt och bara såg livet i grå nyanser, gav han mig rådet att gå ut och titta på stjärnorna. "Universum snurrar inte kring dig", sa han. Hårt kan tyckas, men för mig var det ett uppvaknande. Jag förstod att det man matar sin hjärna med blir självuppfyllande.

Vill jag vara glad, måste jag tänka glada tankar. Vill jag ha en positiv utveckling, måste jag själv driva den och även sprida positiva ringar runt mig.

Tyvärr finns det allt för många som inte fattat det här. Som har misstänksamhet och bitterhet som bas. Igår till exempel var jag på möte. Där pratade vi framtidstankar och kom in på det faktum att Ådals-/Botniabanan om några år är en verklighet i Kramfors. Jag yttrade då att man i Kramfors har många positiva förhoppningar på det. En reflektion från de övriga blev:
- Men kommer tågen att stanna då?

Vad skulle jag svara? Ja! Det är klart att tågen kommer att stanna.

Någon annan menade att Höga Kusten går kräftgång för att kommunen inte vill satsa här. Jag är dock av den åsikten att kommunen ska ansvara för våra basbehov, till exempel vård, skola och omsorg. Att bygga hotell, driva idrottsanläggningar och ordna vandringsleder är uppgifter för oss som bor här. Det är VI som är entreprenörerna. Det är VÅRA idéer som ska formas och det är VI som ska driva utvecklingen framåt i positiv riktning.

Kommer vi bara med idéer är jag övertygad om att kommunen ställer upp så mycket det går. Men vindkraften då, tänker kanske någon, där har kommunen satt käppar i hjulen för folk med utvecklingsidéer. Kanske, jag vet inte. Jag känner dock bara att jag måste lita på de tjänstemän och politiker som med sakkunskap och hjälp av tillfrågad expertis anser att vindkraft inte hör hemma i Höga Kusten, att det finns många andra ställen att lägga snurrorna på än i världsarvsområdet.

Men att det finns en medveten och konsekvent intention att stoppa människor med idéer, det tror jag inte ett dugg på.

Årets stugbroschyr i hamn

Den senaste tiden har jag varit fullt sysselsatt med att producera entré Höga Kustens stugbroschyr för 2009. Nu är allt klart och filerna är ivägskickade till tryckeriet. Det känns så skönt att kunna bocka av på listan av saker att göra. Nästan så att jag har lust att ta en ledig dag idag.

En vanlig söndag i Orsta

I sann jämställdhetsanda måste tilläggas att även jag skyfflade snö. Riktigt roligt, faktiskt! Men så gillar jag ju också vintern.

Så här gick det till inomhus:

Sedan blev det fotbollsmatch i djupsnön.

Kinavallens namn kommer från min anfader

I Ullånger finns en idrottsplats med ett spännande namn. Kinavallen, smaka på ordet. Men hur kommer det egentligen sig att idrottsplatsen har fått en sådan fantasifull benämning? Svaret finns att hämta hos mina förfäder.

Så här ligger det till. Min morfars morfar föddes år 1832 i byn Berg i Vibyggerå socken. Han hette Johan Bergström. Efternamnet är taget och går förmodligen tillbaka på byanamnet. Han gick i tidig ålder till sjöss och återfinns inte i husförhörslängden förrän december 1877 då han redovisas som inflyttad till Öden i Ullånger.

Under tiden utomlands bodde Johan Bergström bland annat i Shanghai. Vad han jobbade med är inte klarlagt, men med tanke på de saker som finns hemma hos min mormor kan man dra slutsatsen att han hade någon form av kontorsarbete. Ett visitkort skvallrar om att arbetsplatsen fanns på Black Ball Pilot Company och en vacker sekretär i kamferträ bekräftar yrkesrollen. Det finns även några vackra manschettknappar, kinesiska ätpinnar, en brevkniv samt vackra snidade små figurer kvar efter min morfars morfar.

På grund av sin förra bostadsort fick Johan Bergström ett smeknamn; han blev Kina-Bergström med Ullångersborna.



Två år efter hemkomsten träffade han Anna-Brita. De gifte sig och fick fyra barn. 1885 flyttade familjen till ett torp i Törna. Stället kom naturligtvis att kallas för Kina eller Kinatorpet och idrottsplatsen ligger på dess ägor. Därav namnet. På fotot nedan kan man se deras torp.



Vad Johan Bergström arbetade med i Sverige tycks inte vara belagt. Man vet att han anlade ett bryggeri, men att detta gick omkull efter några år. Han avled 1901, just fyllda 69 år.

Idag finns inga rester kvar av Kina-Bergströms torp, men jag är stolt över att namnet fortfarande kvarlever i och med Kinavallen.