Nämen, har man sett! Sverige har en fotbollsspelare med bland de bäst avlönade i världen. Zlatan finns nu på 7:e plats i inkomstligan, rapporterar Aftonbladet. Med sina 156 miljoner kronor per år har han en dagslön på 430 000 kronor. Inte illa kan tyckas.
Men jag tycker nog att Zlatan ska vara djupt missnöjd. Nr 1 på topplistan, David Beckham, tjänar 363 miljoner kronor per år. Alltså en dagslön på 1 000 000 kronor.
Read my lips - E N M I L J O N. Om dagen.
Visst borde väl Zlatan klaga hos fotbollsspelarnas fackförbund? Nog är han värd mycket mer än sina ynka 430 000 om dan?
Jag menar, det är trots allt stort det han uträttar.
För böveln, han sparkar ju omkring en läderkula! Pure magic!
Vad är världssvälten eller miljöförstöringen i jämförelse med det?
31 mars, 2009
30 mars, 2009
Glad av en asblomma
Visste ni att det i söndags startade något som kallas för Krukväxtuppropet? Det är ett projekt, drivet av SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), som syftar till att dokumentera och bevara krukväxter och deras roll som kulturhistorisk skatt.
Jag är väl inte säker på att denna blomma passar in, men för mig och min man är den i alla fall värdefull.

Blomman är en Asblomma, eller Staphelia Grandiflora som den heter på latin. Grandiflora har den fått av sina stora, mäktiga, rödrosa och håriga blommor. Tillmälet as kommer av att blommorna faktiskt luktar rejält illa. Jag gissar att det är för att locka till sig insekter som kan pollinera och sprida den vidare.
Växten kommer ursprungligen från Stefans föräldrahem. När jag träffade honom hade han en Asblomma i sitt studentrum och den hängde med när vi flyttade ihop. Den växte och frodades och var till slut jäääättestor. Och den blommade villigt, flera gånger per år lät den sprida sin odör.
En sommar ville jag vara extra snäll mot vår älskade krukväxt och tog ut den i växhuset över sommaren. Sommaren övergick dock i höst och frosten föll. Föll gjorde också Asblomman, den säckade ihop som ett korthus och ville inte vara med längre när matmor glömde den kvar i kylan.
För några veckor sedan fyllde Stefan år. Jag fick då ett mejl från en kompis som frågade om jag skulle skjutsa sonen på skidträningen. Om ja, skulle hon ta med en present till Stefan. Spännande! Stefan och vår bekant har för flera år sedan jobbat tillsammans på miljökontoret i Kramfors, men har inte en sådan relation att de brukar ge varandra presenter.
Döm om vår förvåning och stora glädje när Stefan vecklar upp papperet och gåvan visar sig vara en asblomma. Och det är faktiskt en asblomma med samma ursprung som vår "avlivade"! Stefan tog aldrig med sig sina krukväxter den dag han slutade på miljökontoret. Asblomman har under närmare 10 år fört en tynande tillvaro hos de forna kollegorna. Dessa tyckte nu att det var dags för blomman att åter komma hem.
Det tackar vi för!
Jag är väl inte säker på att denna blomma passar in, men för mig och min man är den i alla fall värdefull.

Blomman är en Asblomma, eller Staphelia Grandiflora som den heter på latin. Grandiflora har den fått av sina stora, mäktiga, rödrosa och håriga blommor. Tillmälet as kommer av att blommorna faktiskt luktar rejält illa. Jag gissar att det är för att locka till sig insekter som kan pollinera och sprida den vidare.
Växten kommer ursprungligen från Stefans föräldrahem. När jag träffade honom hade han en Asblomma i sitt studentrum och den hängde med när vi flyttade ihop. Den växte och frodades och var till slut jäääättestor. Och den blommade villigt, flera gånger per år lät den sprida sin odör.
En sommar ville jag vara extra snäll mot vår älskade krukväxt och tog ut den i växhuset över sommaren. Sommaren övergick dock i höst och frosten föll. Föll gjorde också Asblomman, den säckade ihop som ett korthus och ville inte vara med längre när matmor glömde den kvar i kylan.
För några veckor sedan fyllde Stefan år. Jag fick då ett mejl från en kompis som frågade om jag skulle skjutsa sonen på skidträningen. Om ja, skulle hon ta med en present till Stefan. Spännande! Stefan och vår bekant har för flera år sedan jobbat tillsammans på miljökontoret i Kramfors, men har inte en sådan relation att de brukar ge varandra presenter.
Döm om vår förvåning och stora glädje när Stefan vecklar upp papperet och gåvan visar sig vara en asblomma. Och det är faktiskt en asblomma med samma ursprung som vår "avlivade"! Stefan tog aldrig med sig sina krukväxter den dag han slutade på miljökontoret. Asblomman har under närmare 10 år fört en tynande tillvaro hos de forna kollegorna. Dessa tyckte nu att det var dags för blomman att åter komma hem.
Det tackar vi för!
29 mars, 2009
Trivsamt mörkt
27 mars, 2009
Kommunen visst med
Jag ska be att få revidera vad jag skrev tidigare. Gick in på Kramfors kommuns hemsida och där kan man läsa (uppdaterad idag) att man kommer att släcka 150 ljuspunkter i kommunen under Earth Hour.
Toppen!
Toppen!
Ordpilot anmält
Nu har jag anmält Ordpilot Höga Kusten till Earth Hour. Enligt Världsnaturfondens karta var dessförinnan bara Residenset i Härnösand som anmält sig som företag i Västernorrland.
Härmed uppmanar jag alla företagare att fatta stafettpinnen. http://www.wwf.se/v/klimat/earth-hour/1196404-earth-hour-2009-startsida
Pyramiderna i Giza, Eiffeltornet, Niagarafallen, Empire State Building, Colosseum, Operahuset i Sydney, Tornet i Pisa och Kristusstatyn i Rio ska släckas ned, för att nämna några. Du vill väl vara med i denna prestigefyllda skara?
Härmed uppmanar jag alla företagare att fatta stafettpinnen. http://www.wwf.se/v/klimat/earth-hour/1196404-earth-hour-2009-startsida
Pyramiderna i Giza, Eiffeltornet, Niagarafallen, Empire State Building, Colosseum, Operahuset i Sydney, Tornet i Pisa och Kristusstatyn i Rio ska släckas ned, för att nämna några. Du vill väl vara med i denna prestigefyllda skara?
Missa inte Earth Hour!
Låt Earth Hour bli startskottet för effektivare energianvändning
Lördagen den 28 mars 2009 klockan 20.30 släcker miljontals människor över hela världen ljuset i en manifestation för klimatet. Genom en enkel handling – att släcka ljuset under 1 timme – kan du vara med och sända en signal till världens makthavare att de vid FNs klimatmöte i Köpenhamn i december ska våga fatta de beslut som krävs för en framtid på jorden.
Jag har kollat på Världsnaturfondens hemsida och konstaterat att INTE EN ENDA FRÅN KRAMFORS ANMÄLT SIG! SKANDAL!!! Inte kommunen, inte ett företag, ingen församling, inte någon skola. Men vad är det här för stil?
Men loppet är ännu inte kört. Även du som privatperson kan faktiskt göra skillnad! En liten symbolhandling som kan leda till något stort. Dessutom är det rätt mysigt att sitta i stearinljusets sken och prata.
Gör som jag gjorde alldeles nyss - anmäl dig till Earth Hour. Det gör du på Världsnaturfondens hemsida:
http://www.wwf.se/v/klimat/earth-hour/1196404-earth-hour-2009-startsida
Det händer i Kramfors
Jag vet inte hur det är med er, men jag tycker det verkar som om Kramfors stadskärna just nu genomgår en metamorfos. I mina ögon andas staden framtidstro och utveckling. Och det känns så himla roligt!

I onsdags var jag till Kramfors i diverse jobbärenden. På min rundresa till olika ställen drogs jag med av byggyran och kände ren och skär glädje över allt som just nu händer. Överallt grävs, borras och förbereds det för Ådals-/Botniabanan. För mig gör det inget att man får åka en omväg, att bilen blir lite skitig av den geggiga passagen eller att det bildas bilköer och man får vänta när man ska åka ut från OK. Det är ju bara kul att det händer saker i Kramfors!
Det verkar också som att tågbygget drar med sig andra positiva händelser. Det byggs nya restauranger och fräscha butiker kommer till stan (bara att titta på skor är en trevlig sysselsättning numera i Kramfors). Häromdagen kom beskedet att man ska anlägga en bowlinghall i stan. Vinterfesten som anordnades i början av mars blev en publiksuccé och igår kunde man läsa i TÅ att Träteam kammat hem ett prestigefyllt jobb åt Ikea. Jag vet också att kommunen och dess tjänstemän samt våra folkvalda politiker gör sitt allra yttersta för att främja utvecklingen. (Nej, jag orkar just nu inte tänka negativt om lönehöjningar och sånt...)
Så det är inte bara nattsvart och finanskris! För första gången känner jag faktiskt stolthet över min hembygds kommunkärna!
Du som inte har sett hur det kommer att se ut kring resecentret när det är färdigt, rekommenderar jag att kolla in följande film. Visst ser det spännande ut?

26 mars, 2009
Mums på våffeldagen
Naturligtvis vankades det våfflor i Orsta på Vårfrudagen! Våfflor är faktiskt nåt vi äter då och då, även om Stefan ibland gruffar om efterrättsliknande. Igår var han dock inte hemma, så jag och barnen fick njuta i lugn och ro...

Färdigköpt mix kommer inte över tröskeln till det granbäckska residenset.

Resultatet blev utsökt med grädde och egen hallonsylt.

Man blir aldrig för stor för att slicka visp!

Färdigköpt mix kommer inte över tröskeln till det granbäckska residenset.

Resultatet blev utsökt med grädde och egen hallonsylt.

Man blir aldrig för stor för att slicka visp!
25 mars, 2009
Energyboost!
Min vän Ann Järneström delar idag med sig av hur hon ibland tankar energi. Kolla in http://www.annjarnestrom.blogspot.com/. Det är kul!
Ger eller tar du energi?
Har du precis som jag människor i din omgivning som suger energi? Som dränerar dig på kraft bara av sitt sätt att vara. Som i grund och botten kanske är trevliga och rara människor, men som på nåt outgrundligt sätt bara blir för mycket.
En jobbig männskotyp är de som drivs framåt av att "säga sanningen". Det behöver inte alltid vara burdust och direktangrepp, utan mer små subtila nålstick. Om man till exempel har bytt gardiner så kommer det: "Men vilka snygga gardiner du har! Ja, jag måste säga att jag inte tyckte dina förra var så snygga."
Suck! Har jag bett om den "sanningen"? Om du tycker det, håll det för dig själv. Jag har ju satt upp mina gardiner för att JAG tycker att de är snygga. Bara för att jag nu bytt betyder inte att jag tycker mina förra är fula.
Fattar ni? Det här med gardiner är så klart bara ett exempel.
Sedan har vi människorna som alltid varit med om allt det man just berättar om. Fast mycket värre och häftigare så klart. Det slutar med att man tystnar och i stället lyssnar på energisugarens utläggning. Som inte märker att man aldrig hann komma till poängen.
Åsså har vi dem som aldrig visar nåt intresse tillbaka. Jag är rätt duktig på att småprata och konversera. Jag är genuint intresserad av människor och vill gärna veta mer. Men jag vill nog också att intresset ska vara ömsesidigt. Har jag suttit en hel kväll och bara ställt frågor och aldrig fått motfrågan "Hur går det för dig då?" - då blir jag less! Tröttnar rejält och kan inte uppamma nån energi alls för den andre personen.
Ibland försöker jag analysera mig själv för att se vad jag har för slags personlighet. Om jag är en energidödare eller livgivare? Jag kan nog säga att jag tidigare varit lite av en sanningssägare, men att jag med åldern (och därmed också ökad visdom, mohahah) tystnat lite i mina kommentarer. Man behöver inte alltid säga det man tänker.
Hur tänker du om det här? Hur gör du i de fall du har energisugare i din omgivning? Hur gör man om det är människor som man inte kan undvika? Alternativt faktiskt inte heller VILL undvika.
Kan man hitta kraft även hos energisugare?
En jobbig männskotyp är de som drivs framåt av att "säga sanningen". Det behöver inte alltid vara burdust och direktangrepp, utan mer små subtila nålstick. Om man till exempel har bytt gardiner så kommer det: "Men vilka snygga gardiner du har! Ja, jag måste säga att jag inte tyckte dina förra var så snygga."
Suck! Har jag bett om den "sanningen"? Om du tycker det, håll det för dig själv. Jag har ju satt upp mina gardiner för att JAG tycker att de är snygga. Bara för att jag nu bytt betyder inte att jag tycker mina förra är fula.
Fattar ni? Det här med gardiner är så klart bara ett exempel.
Sedan har vi människorna som alltid varit med om allt det man just berättar om. Fast mycket värre och häftigare så klart. Det slutar med att man tystnar och i stället lyssnar på energisugarens utläggning. Som inte märker att man aldrig hann komma till poängen.
Åsså har vi dem som aldrig visar nåt intresse tillbaka. Jag är rätt duktig på att småprata och konversera. Jag är genuint intresserad av människor och vill gärna veta mer. Men jag vill nog också att intresset ska vara ömsesidigt. Har jag suttit en hel kväll och bara ställt frågor och aldrig fått motfrågan "Hur går det för dig då?" - då blir jag less! Tröttnar rejält och kan inte uppamma nån energi alls för den andre personen.
Ibland försöker jag analysera mig själv för att se vad jag har för slags personlighet. Om jag är en energidödare eller livgivare? Jag kan nog säga att jag tidigare varit lite av en sanningssägare, men att jag med åldern (och därmed också ökad visdom, mohahah) tystnat lite i mina kommentarer. Man behöver inte alltid säga det man tänker.
Hur tänker du om det här? Hur gör du i de fall du har energisugare i din omgivning? Hur gör man om det är människor som man inte kan undvika? Alternativt faktiskt inte heller VILL undvika.
Kan man hitta kraft även hos energisugare?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
