GOTT NYTT ÅR!

Nä, ta mej sjutton...

Tydligen finns det inget hopp för 2008. Inte när det gäller mig själv och ordförrådet. Språkrådets sist publicerade vokalbel är nämligen KULTURKOFTA!

Ursäkta mig, men vad är det? Har aldrig hört talas om. Här kommer facit för dig som tillika med mig är helt bakom flötet:

kulturkofta
ökad anv., skämts.: kulturellt engagerad person [anspelar på den stereotypa bilden av en kulturkonsument som en kvinna iförd kofta]


Oj, vad jag tyckte nyordet var roligt och skämtsamt! (inte)

Men de kan ha rätt i att användandet är i ökning, ser fram emot den dagen jag lite nonchalant kan slänga ur mig sådant som "Men han är då en riktig kulturkofta!"

Nyårslöften

År 2007 är snart slut och som vanligt funderar jag över vart all tid tog vägen. För ett litet tag sedan frågade en bekant om jag hade några nyårslöften och jag svarade nej. Men så började jag fundera - kanske skulle man kunna hitta på några roliga och bra saker att sträva efter? Just nu ser listan ut så här:

• Jag ska inte börja fundera över födelsedagspresenter samma dag som vi ska på kalas. Min svåger fyller år på nyårsdagen och det är lika ångestfyllt varje år. Inte att hälsa på Johnny så klart, men att komma på någon bra present! Kan inte köpa tidningar, choklad och skraplotter igen. Tyvärr kommer jag nog inte att kunna hålla det här löftet - det är nyårsafton imorgon och jag har "not a clue" vad jag ska köpa. Hjälp!
• Jag ska försöka bli bättre på att vara rädd om mina vänner och att behålla kontakten med dem. Få dem att förstå att jag tycker om dem, även om jag inte alltid säger det.
• Jag ska ge mig tid att läsa fler böcker. Och bra böcker.
• Jag ska bli ännu bättre på att vara snäll med mig själv och uppskatta den Ann-Cathrin som finns i mitt liv.
• Jag vill kunna ge mina närmaste släktingar mer av min tid, men vet ärligt inte om jag klarar det. Livet är tajt ibland.

Vad har du för nyårslöfte?

Nu får du fan i mig lyda rally!

Ännu ett oförståeligt ord, levereras idag från Språkrådet. Är det för att jag är norrlänning, över 40 år, kvinna, mamma, intellektuell, akademiker, språkbegåvad eller helt enkelt oallmänbildad som jag inte hänger med i svängarna? Hur fasen kan det komma sig att de flesta av de nya svenska orden har gått mig helt förbi? I am deeply confused!

I det här fallet beror det kanske på min totala okunskap när det gäller hundsport. Dagens ord är nämligen:

Rallylydnad
Hundsport där hunden skall klara hindren på en bana på kommando från sin husse eller matte.

Foppatoffel, klimatmat och gåtåg

Språkrådet presenterar under perioden 13–31 december sin lista med nya ord som officiellt tagits upp i det svenska språket under 2007. På http://www.sprakradet.se/ publiceras ett ord varje dag ur den kommande nyordslista. Vilka som är de två återstående kommer jag att berätta om imorgon och på självaste nyårsaftonen.

Ironiskt nog är det inte många av nedanstående ord jag hört talas om, detta trots att jag dagligen jobbar med språket som verktyg. Man undrar vilka som sätter agenda för vårt språkbruk...

29 december
Klimatmat
Mat av varor som är skonsamt producerade med tanke på en hotande klimatförsämring
2007.

28 december
Spelnykter
Person som blivit fri från spelberoende.

27 december
Skajpa
Ringa via Internetuppkoppling med programmet Skype.

26 december
Nyfriskjobb
Anställning för långtidssjukskrivna som subventioneras av staten, införs i januari.

25 december
Zorra
I innebandy balansera bollen på klubban under vridningar och vändningar med klubban (lika skickligt som Zorro).

24 december
Givomat
Kortautomat för välgörenhet.

23 december
Foppatoffel
En sorts plastsko, Croc-sko (efter Peter ”Foppa” Forsberg, som lanserat skon i Skandinavien).

22 december
Näthat
Hat som uttrycks mot någon på Internet, t ex i form av kommentarer på någons blogg.

21 december
Ankarbarn
Ensamt flyktingbarn som skall fungera som anledning för vuxna anhöriga att senare söka asyl och på så sätt förankrar hela familjen i det nya landet.

20 december
Reinfeldtare
Omläggning av ett partis politik som gör att det närmar sig motståndarnas politik.

19 december
Blåkort
Tillstånd för person utanför EU att arbeta inom EU-området; den blå färgen är hämtad från EU-flaggan.

18 december
Halvtaktsjobb
En arbetsträningsform där arbetstagaren inte behöver hålla samma arbetstakt som övriga anställda.

17 december
Nyhetsbok
Bok som behandlar en alldeles färsk medialt uppmärksammad händelse.

16 december
Gåtåg
Grupp av barn som går till skolan i samlad tropp under ledning av en vuxen; även kallat vandrande skolbuss.

15 december
Betalvärd
Ordningsvakt och biljettkontrollant i Storstockholms lokaltrafik.

14 december
Nixa
Spärra sin telefon mot samtal från försäljare genom att anmäla sig till ett visst register som telefonsäljare skall stämma av mot.

13 december
Förortare
Vardagligt: person som bor i någon förort, i synnerhet de s.k. miljonförorterna.

Hur är det ställt?

Jag hittade en så rolig bild på nätet. Det här tricket ska jag ta till när mätaren på vågen sticker iväg. Har klarat mig hyfsat i jul, bara 1 kg upp.

Får man skoja om vad som helst?

Vad tycker ni? Kan man skoja om vad som helst? Personligen tycker jag nog att Gevalia gått över gränsen med den här bilden. Fast det kanske är så att den publicerades INNAN 11 september? Det vet inte jag. Och då ställs också bilden i en annan dager. Då blir den nästan till en läskig profetia.

Vardag igen

Så är julen över för denna gång. Och lika fort gick det som vanligt. Men vi har haft en härlig ledighet och trevliga stunder tillsammans med släkten.

Idag har dock vardagen smugit sig på och jag jobbar i Härnösand. Det kändes så där lagom roligt att ensam kliva upp i ottan och åka iväg. Väl på plats var det bara att köra på som vanligt.

Men minsann har jag inte börjat längta efter nästa ledighet tillsammans. Sommaren nästa...

Tröttheten jag talade om i förra inlägget utvecklade sig en veckas lång feberdos. Magnecylen sköt på helandet, så när jag väl blev ledig i fredags ökade febern och jag blev som en disktrasa. MEN nu är jag hyfsat fit for fight igen. Det måste man ju vara dan-före-dopparedan! Här är lite av vad familjen Granbäck sysslat med idag.

Jag vill också passa på att önska alla GOD JUL!

Energi av en tonåring

Jag känner mig allmänt hängig och slutkörd. Är så där in i märgen dödstrött och bara väntar på att få vila lite, har arbetat stenhårt under det senaste halvåret och nu säger kroppen ifrån. Inte blir situationen heller bättre av att jag har jobbat hela den här veckan med feber i kroppen. Det komplicerar till sig när man är egenföretagare och tar ett kortare vik som anställd. Ni vet, Försäkringskassan vill man inte strula för mycket med... Så jag har kört på som vanligt med en rejäl näve magnecyl i kameraväskan.

Ikväll kände jag dock att jag fick behövlig energi. Jag var och hälsade på min syster och hennes familj. Vi ska inte fira jul på samma ställe i år så huvudorsaken till mitt besök var utbyte av julklappar.

Större delen av tiden var det bara syrran och hennes 13-åriga dotter Sofia hemma, vilket gjorde att vi hade ett trevligt "tjejsnack". Eller tjejsnack är nog fel term, vi pratade mest om hur situationen i ett klassrum på högstadiet kan vara, varför en del har behov av att tuffa sig, mobiltelefoner och annat.

Helt plötsligt fick syrran telefon, så ett långt tag var det bara jag och Sofia som bubblade. Och jag tyckte det var så trevligt. Och mysigt. Jag riktigt kände hur mycket jag tycker om min systerdotter som person. Hon är alltid glad och öppen. Jag är helt övertygad om att även hon har sina truliga tonårsfasoner, men det är inget hon visar för mig. Att prata med Sofia går lätt och ledigt och jag glömmer ofta bort att hon är så ung.

Sofia är helt enkelt en toppentjej, som jag är stolt över. Jag hoppas att vi ska ha samma goda kontakt livet igenom!

Ro hit me råm!

Jag är ensam hemma några dagar, eftersom Anton och Gustaf följt med Stefan på jobb i Gävle. Då får killarna det stora nöjet att vara några dagar med sina älskade kusiner. Och jag får det ännu större nöjet att tillbringa två kvällar på egen hand!

Det gillar jag. Har ett ganska stort behov av att få vara ensam. Eller själv, som många numera säger.

Igår bad jag Stefan plocka undan allt godis innan han åkte iväg. Gjorde så när jag hade min viktnedgångsperiod och det funkade jättebra. Någonstans har min man alltså ett förråd med massor av godsaker. Någon gång då och då plockar han fram nåt gott, det kan vara kex eller chokladbitar. Efter ett tag avtog mitt sötsaksbegär och jag har kunnat ha skafferiet fyllt av godis utan att det gjort mig nåt. Det är lite så jag funkar - avstå helt eller frossa.

Nåväl, förra veckan var det julbord på Tidningen och då tog jag några chokladpraliner. Skulle jag ha gjort det? Näää! Genast vaknade sötsaksmänniskan i mig! Jag tror benhårt på att man kan vara sockerberoende.

Inför resan bad jag därför Stefan plocka undan allt vad sött heter. Och det har han gjort. Han har varit jätteduktig!

Så duktig att han till och med gömt RUSSINPAKETET! Är inte det att gå till överdrift? Att inte ens unna sin älskade fru några ynka russin!

Ni fattar hur tufft jag har det?

Tjock vs platt

Idag läste jag i DN att vi svenskar köper platt-tv-apparater som aldrig förr. Vi förutspås att handla för hela 7 miljarder under 2007. Ursäkta mig, men sa någon miljaaaarder?

I år tror man att cirka 800 000 plattisar ska få nya hem. En ökning med 55% sedan ifjol då bara 520 000 såldes.

Det här innebär att det sålts nästan 1,5 miljon platt-tv:ar på två år. Hur ska detta sluta? Kommer varje människa att sitta och uggla på rummet med en egen tv om några år? Ja, så kan det nog bli. I alla fall om Anders Appelqvist, vd för Elektronikbranschen får rätt i sina förutsägelser. Han säger:
- ...trenden är att tv-tittandet blir allt m er individuellt och att tv:n inte längre är en "lägereldsprodukt".

Och jag som älskar lägerbål! Tänk att få sjunga "Omkring vår eld vi nu samlats har liksom så ofta förr. Och innan någon till orda tar så sjunga vi uti kör. På läger, på läääääger, på läger trivas vi! På läger, på läääääger, på läger vi vilja förbli. Är ni med på den? Jaaaaaaa!"

En sak är säker - det blir ingen platt-tv i Orsta än på ett tag.

DÖD ÅT KONSUMTIONSSAMHÄLLET!

Luciafirande med Nordingråskolan åk 6

I fredags stod Antons klass för Luciafirandet i Nordingrå kyrka. Enligt traditionen bjöd sexorna på ett finstämt program med både nya och gamla lucia- och julsånger.

Med risk för att låta partisk (!!) vill jag utbrista att det var ett OVANLIGT fint, duktigt och trevligt luciatåg. Antons klass har alltid varit duktig och eleverna bevisade nu att de är mogna för nästa års högstadietid!


Med Lucian Julia Melander i spetsen tågar klass 6 in i kyrkan.


Anton och hans killkompisar skötte sig perfekt som stjärngossar.


Klass 6 är Nordingråskolans största klass.


Staffan var en stalledräng...


Anton är van att mamma fotar och riktar vant blicken framåt!


En vacker Lucia!


Amanda Danielsson och Micaela Juica Sundin.


Joel Öhlén.

Hur stort är stort?

Häromdagen gick nyheten om att en mobbad tonårspojke skulle få ett rekordstort skadestånd som en löpeld genom Sverige. Han hade under flera år varit utsatt för trakasserier, bland annat blivit fasttejpad på skolgården. Omkring 15 elever tittade på. En av dem filmade och filmen lades efteråt ut på internet. Vid det andra tillfället tejpades pojken vid ett träd, också då inför flera "kamrater".

Så hur hur mycket fick han då? 87 500 kronor!!!

Är det stort? Är det mycket pengar för ett sådant mänskligt lidande? Jag bara undrar. Hade det varit min son hade jag rivit upp himmel och jord, därefter flyttat från orten.

Hildur, 3, fällde orre med boben

Ibland blir man förvånad över vad tidningar och andra media väljer att skriva om. Undra hur jag skulle ha agerat (och reagerat) om jag fick DET HÄR JOBBET?

Julhandelshysteri

Har ni drabbats av julhandelshysterin än? Själv har jag likt strutsen hittills stoppat huvudet i sanden och vägrat befatta mig med shoppingkassen. Till helgen är det dock dags att ta tjuren vid hornen och bege sig ut i vimlet. Trängas i köerna med tjocka damer och springa på stan i för varma kläder. Förbannas över att det inte finns NÅGONTING vettigt att köpa... voine, voine!














Äh, nu överdriver jag lite - faktum är att jag tycker om att handla julklappar. I vår familj är det bara barnen som får saker av tomten, så jag behöver inte stångas med fantasilösheten när det gäller att köpa till mamma, pappa, syskon, kusiner, bryllingar och så vidare. Det blir nog mycket ändå!

Har faktiskt skrivit en artikel om julhandeln idag. Det är Nordea som gjort en undersökning som bland annat visar att...

• Svenskarna tror sig spendera cirka 3 160 kronor per per person på julklappar i år. Personer i Norrland spenderar mest pengar på julklappar (4 076 kronor). Personer i åldern 40-67 år är de stora julklappsinköparna.

•I jämförelse med förra året tror man på en ökning av julklappsinköpen med åtta procent (240 kronor). Det är främst kvinnor, låginkomsttagare och invånarna i Västsverige och Norrland som står för årets ökning av julklappsinköpen.

• Övriga kostnader för julen, utöver julklappsinköpen, estimeras till cirka 2 350 kronor. Höginkomsttagare tror att de kommer spendera mer (2 948 kronor) samt personer i Norrland, som tror att de kommer spendera 3 000 kronor.

• Kvinnor köper julklappar för mer pengar än män, medan männen köper för mer pengar än kvinnor när det gäller andra julinköp (exempelvis mat, juldekorationer etc).

• Den totala julnotan (julklappar + övriga julinköp) landar på 5 500 kronor per person.

• Julklapparna betalas främst med löpande inkomster. Knappt var tionde betalar via någon form av kredit. Andelen som betalar på kredit är i stor sett oförändrad sedan förra året.

• En tredjedel har en ekonomisk plan för sina julklappsinköp. Personer i åldern 54-67 har i högre grad en plan.

• Var fjärde person skänker pengar till någon välgörenhetsorganisation under julen, men detta ersätter inte julklappsinköpen.

• Äldre är mer benägna att ge pengar/presentkort som julklapp. Att köpa upplevelser som julklapp kan komma att öka, eftersom fler kan tänka sig att köpa en sådan julklapp i år jämfört med förra året. Knappt en femtedel kan tänka sig att ge bort en aktiefond i julklapp.

• Närmare hälften försöker begränsa sina julklappsinköp. Endast fyra procent av samtliga känner ett tvång att köpa julklappar.

Slutsatsen man kan dra av detta är att julhandeln för flertalet är en lustfylld upplevelse, som får kosta!

Gamle gode Nalle Puh

Många visdomsord har han, Nalle Puh. Ända sedan jag läste kursen engelsk barnlitteratur på Umeå universitet har jag älskat Nalle Puh. Men det ska vara den rätta björnen illustrerad av Ernest H Shepard, absolut inte någon disneyfierad version. Här är ett av Puhs (eller snarare A A Milnes) visdomsord:

Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.

Vart tog julstämningen vägen?

Men hallå! Va´ ha snön och julstämninga fûre nasch?

För er som inte talar min dialekt (gör jag inte heller så mycket, bara när jag ska skämta lite) kan jag berätta att jag undrar var det härliga snötäcket som nyligen låg över vårt ljuva Höga Kusten försvunnit.

Nu är det bara regn, grått och trist! Vill inte ha det så här! Tomten, jag vill ha en riktigt jul! Och det innebär en VIT jul. Alltså vit som i snö, ett glas vin tar jag gärna.

Annars går livet sin gilla gång. Tredje veckan på Allehanda Media nu och jag börjar förstå hur det funkar på redaktionen. Hur stämningen är, vilka som konkurrerar, vilka som är tongivande etc. De flesta är coola och trevliga, men en del håller sig på sin kant känns det som. Fast det gör jag med, håller medvetet en låg profil eftersom jag bara ska vicka några veckor.

Det är fortfarande tufft för Gustaf att inte ha tillgång till mamma när han önskar. Han ska nu börja åka till Järnsta på morgonen för att därifrån åka till skolan med taxi. Om han känner sig tryggare med det förfarandet får han gärna göra det.

Och jag tackar återigen gud för vårt föräldrakooperativ! Jag vet inte vad jag hade gjort utan alla goda kontakter och hjälp vi fått genom åren av Järnstagården, både från de engagerade föräldrarna och personalen. Järnsta är helt enkelt bäst!

Brynäslandet

Befinner mig just nu i Brynäslandet hos Stefans släktingar. Vi bor hos hans bror i Hamrångefjärden. Glädjen är stor just nu, eftersom Brynäs precis lyckats spöa Timrå. Anton och hans jämnårige kusin Adam sitter i soffan fullriggade med Brynäströjor, halsdukar, mössor, kepsar och hela kitet. Papporna är minst lika engagerade, fast de är bara utrustade med varsin ölflaska. Själv är jag måttligt intresserad, men sitter artigt med. Fast ögonlocken vill bara ramla nedåt...

Vi har alltid trevligt när vi träffar Gävlesläkten, speciellt kul har barnen. Anton och Gustaf älskar verkligen sina kusiner och har jättetajt kontakt med dem. Det är aldrig något strul eller sura miner. Jo, när vi åker hem - då gråter alltid Gustaf en skvätt...

Imorgon är det dags för en sådan tung stund. Tur att vi då ses redan till julhelgen, då de kommer upp till oss. Hoppas vi har snö då!

Släktträff

I helgen ska vi åka till Stefans mor och far samt bröder med familjer i Gävletrakten. Det ska bli riktigt skönt att vara ledig i tre dagar. Ha en härlig helg ni med! Få se om jag kan fjärrblogga nåt...

Bambi på hal is

Idag har varit en mycket blåsig och halkig dag. Och bor man som jag på landet längs en grusväg är sådana dagar upplagda för äventyr. Ojojoj, så många berättelser jag skulle kunna delge om bilar vi hjälpt och tillfällen då vi själva tvingats tillkalla assistans.

Vi bor fyra kilometer från Nordingråvallen i riktning mot Räfsön. Vägen är smal, kurvig och knixig. Värsta flaskhalsen är Lidböleshalsen (eller Liböshhals´n som dialekten lyder), där har vi vid olika tillfällen både suttit fast i snömodden och med risk för eget liv halkat oss nedför. Uppför på sådan "blåis" som var idag är inte att tala om. Problemet är bara att det inte finns någon annan väg som är bättre för att ta sig hem - Nordingrå är liksom fyllt av branta backar.

Nåväl, hur gick det idag då? Jorå, det var faktiskt inga större problem. Sandbilen hade nyligen gått förbi när vi kom och skulle forsera Liböshhals´n. Fast ekipaget innan oss hade det värre, de hade nog satsat upp utan sandning och - tji - det gick inte alls. Det blev för dem att tillkalla bärgningshjälp.

Ja, livet på landet är många gånger spännande! En halkig dag eller ett strömavbrott då och då piggar upp! Vem behöver stadspuls när dagens stora upplevelse kan bestå i att kravla sig ned för den egna uppfarten för att hämta morgontidningen?

Ja du, det här blev nog ett svamligt och trist inlägg, men jag är ärligt talat lite för trött för att vara kreativ. Sängen väntar. Som tur är fixar Stefan sandningen imorgonbitti så att jag kan läsa om 5i12-mötet jag täckte för TÅ idag. Snacka om snålblåst och regnrusk! Anteckningsblocket var genomsurt och paraplyet blåste ut och in flera gånger.

Då tänkte jag på att jag för precis ett år sedan befann mig i ett soligt och varmt Gran Canaria! Längta!

IQ - kan räkna upp till hundra?

Bonde söker fru
Ensam mamma söker
Lyxfällan

Det känns ibland som om vi blir bara dummare och dummare. Vem ser egentligen på alla dessa program på TV? De ovan nämnda är bara några exempel ur den rika flora av lättsmälta och enligt mitt tycke inte uppbyggeliga program. Visserligen har jag aldrig sett nåt av de tre, men jag kan gissa hur de är.

För en tid sedan hakade SVT på trenden. Smeten breder ut sig som ett täcke över våra sinnen. In i sirapen bara, så slipper vi tänka.

Men jag har faktiskt hittat en verkligt intressant "såpa" som jag vill följa till slutet. Det är Frufritt som går på TV2 på onsdagar kl 20.30.

Frufritt är precis som det låter, en serie om en tillvaro i avsaknad av fruar. Man har helt enkelt tömt sex familjer i en liten by utanför Kiruna på fruarna och filmat vad som händer. Kvinnorna åker till Kenya på egna äventyr under tio dagar och männen blir kvar med jobb, barn och hushållsarbete.

Highly interesting. Jag trodde nog att jämställdheten var större än programmet ger sken av. Dessa män gör i vanliga fall INGENTING i hushållet. Det är mycket intressant att se dem laga mat eller sätta på diskmaskinen för första gången.

Det värsta är att allt är autentiskt. På riktigt. Att det verkligen är så här har jag fått verifierat av en god vän som har rötterna i Tornedalen. Det är inte för inte som uttrycket "knapsu" finns.

Missa därför inte att knappa in programmet på onsdagkväll. Det är både underhållande och tankeväckande.

Lika som bär?

Jag hittade en funktion på nätet där man kan ladda in sitt foto och sedan hitta kändisar man är lik. Drömde om skönheter som Cindy Crawford, Angelina Jolie och Catherine Zeta-Jones.

Och vad blev det? Jack Osbourne, Nana Mouskouri och Corazon Aquino? Himmel och helvete! Visst var jag medveten om min begränsade skönhet, men detta??? De andra känner jag inte till så väl, så jag tar väl mest fasta på min likhet med Demi Moore.


Vill du också testa? Klicka på bilden ovan!

Var blev du av ljuva 80-tal?

Jag född -66 och var med andra ord "ung" på 80-talet. Oj, vilka minnen man har från den tiden. Tänk bara på...

• att vi köade utanför telefonautomater när vi ville ringa hem
• hockeyfrillan fanns på var mans huvud — gärna i kombination med ensynttofs
• seglarskon betraktades som "klassisk" och "tidlös"
• en krusig permanent ansågs vara en trendig frisyr — både på tjejer och killar
• Dirty Dancing-stjärnan Patrick Swayze betraktades som supersexig
• axelvaddar, ju större desto bättre, gav oss en naturlig siluett
• mascaran inte skulle vara svart utan ha samma färg som ögonen — blå, grön eller brun
• en bit kassler med ananasskiva betraktades som exotisk och att alla maträtter som innehöll ananas hette någonting med Hawaii
• vi fick inte hoppa på golvet när vi lyssnade på musik — då blev det hack i skivan
• det fanns en särskild möbel att förvara skivspelaren på, den kallades stereobänken
• det vita mirakelmedlet TippEx var det enda sättet att åtgärda stavfel
• tights och storskjorta var en naturlig kombination
• "Jag skriver en check" var en vanlig replik i shoppingsammanhang
• snabbmat var detsamma som "en grillad med mos"

(Hämtat från SkrattNet)

1 december-mys

Idag har varit en dag fylld av aktivitet. Som vanligt, höll jag på att säga. För mitt liv är verkligen inte stillsamt. Det är alltid nåt på gång.

Så vad har då hänt?

06.15 Jag kliver upp och börjar redigera ett nyhetsbrev som ska vara färdigt på måndag.
07.30 Efter en snabb dusch stryker jag julgardiner till tre rum som ska sättas upp inför 1:a advent.
09.20 Snabbt på med skidkläderna, packa bilen med skidor och stavar och rejsa till Alderskog för att där åka några rundor med Gustafs träningsgrupp. Det var årets första skidtur och armmusklerna skrek genast: "Nämen, vad är det frågan om? Vi har ju fått vila så länge, kan vi inte få sova lite till?"
11.05 Vi beger oss till Högakustenbron som idag fyller 10 år. Tänk att det är 10 år sedan jag stod på bron med Ullångers kyrkokör samt en hel massa andra körer och invigningssjöng! Nu såg vi en film om brobygget i förankringsrummet. Särskilt kul och spännande för Gustaf! Han var ju också med på invigningen - fast då i tryggt förvar i min mage!
13.30 Vi anländer hem och jag går genast och sågar ned en adventsgran. Stefan fixar till en fot och jag sätter på ljusen. Najs!
15.00 Pysslet fortsätter. Julgardinerna är uppe i köket, TV-rummet (helt nya panelgardiner) och förstugan. Ljusstakar, julkyrkan och adventstjärnan är också på plats.
17.00 Porterstek och potatismos. God sås och lingonsylt samt baguette med vitlökssmör. Inte helt fel.

Nu ska jag njuta av resten av kvällen. Ska bege mig till TV:n för att tända ljus och titta på adventskalendern. Kan upplägget inför en arbetssöndag bli bättre?