Det sägs att man är det man äter. I så fall är jag sitter jag här som en stor härligt kletig chokladboll. Samtidigt känner jag mig likt en mandelkubb lite torr och har svårt att hitta ett vettig tema på detta inlägg. Men å andra sidan har jag en ljuvligt söt mazarinkänsla i magen, efter att ha umgåtts och fikat med mina barn och svärföräldrar hela dagen. Aja, vi har ju inte fikat heeeela dan, men rätt mätt känner jag mig. Och det är många dagar kvar på besöket, tur att svärmor aldrig bangar för en långpromenad.
Idag fick Sven och Greta hänga med till järnaffärn när jag skulle köpa tak och fönster till vårt nya rum. Vi (läs: Stefan) har ju under en längre tid jobbat med att inreda kallvinden. Arbetet har skjutits upp dels på grund av lagårdsrivningen, dels på grund av ekonomin. Det är fasen i mig så dyrt det är att inreda ett rum. Bara att få till väggar, golv, tak, fönster, dörrar, isolering och annat basic kommer nog att gå lös på 50 papp. Så det blir till att nagga på besparingarna. Som tur var har vi sådana för olika "om-utifall-att-grejer".
Det är naturligtvis också roligt att skapa nytt. Sedan väntar dock ny brädfodring, fönster och isolering av tre ytterväggar (har gjort en). I sommar måste vi dessutom fixa avloppet och installera en ordentlig trekammarbrunn. Därtill behöver vi riva upp golvet i två av rummen nere och isolera.
Svärmor har idag köpt skraplotter åt oss alla, som vi ska skrapa efter middagen. Gissa om jag förväntar mig att vinna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar