Priviligerad x 3

Jag erkänner - mitt liv är förbaskat bra! Skulle inte vilja byta med någon. Det här gläds jag åt just nu:

1 Mitt supernajsa jobb! Har sagt det förut och säger det igen: det är så häftigt att kunna leva på det man älskar mest av allt. Att få uttrycka sig, det vill säga måla med både språket och layout, ger mig en kick utan dess like. Likaså att få inblick i så många olika saker. Jag brukar säga att journalistiken och mitt mediearbete ger mig en allmänbildning som jag aldrig hade kunnat få om jag stannat kvar i skolans värld. Jag har en bred kunskap - om än inte så djup...

I helgen fick jag äran att skriva en artikel åt Missionsförbundets tidning Sändaren. Den 16-23 september anordnade Sveriges Kristna Råd den Globala Veckan. Inom ramen för denna deltog Olivia Kibui Mbugua från National Council of Churches of Kenya vid några möten i Härnösand. Det var mycket intressant att lyssna till hennes budskap om att klimatfrågan hör ihop med fred. Åtminstone hos mig öppnades ögonen för vad som händer när naturresurser som vatten och betesmark reduceras i ett land. Väpnade konflikter hör till vardagen, enligt henne.
En annan sak som Olivia berättade var att en genomsnittssvensk är ansvarig för utsläpp av 5,9 ton koldioxid per år, motsvarande siffra för en kenyan är endast 0,2 ton. Det känns då orättvist att veta att Afrika drabbas mycket mer av utsläppens effekter än vi.
Vid ett riksdagsseminarium mötte Olivia Kibui Mbugua bland andra försvarsminister Sten Tolgfors. Tolgfors underströk visserligen att klimatförändringarna är ett stort hot mot mänsklig säkerhet, men var samtidigt väldigt inriktad på hur Sverige påverkas.

Nämen hoppsan, det här inlägget skulle ju handla om privilegier. Raskt vidare...

2 Idag har vi firat min mormor Eva som fyller 86 år på tisdag. Detta skedde hos min syster och hennes familj på Loön. När jag åkte hem kände jag en sådan djup tacksamhet över min gulliga syrra som ordnade detta firande och gav oss i familjen en chans till en trevlig stund tillsammans.

Till saken hör att min mormor sedan i somras bor på ett korttidsboende i Kramfors. Hon ramlade och bröt olyckligt benet och har sedan dess inte kunna bo hemma. Först kändes det helt galet att mormor som hela sitt liv bott i Ullånger skulle hamna i Kramfors på ålderns höst. Men det har löst sig så bra och mormor stortrivs. Min syster jobbar på den avdelning mormor bor på, vilket har känts tryggt. Nu ska hon flytta till ett serviceboende i Nyland och jag är övertygad om att det kommer att bli bra.

3 Imorgon ska jag åka till Tallin med 14 andra kvinnliga företagare från Kramfors. Det ska bli skönt med en minisemester. Trevligt umgänge, miljöombyte, sätta sig vid dukat bord och strosa runt på Tallins imponerande julmarknad. Vi ska även besöka företag och sätta oss in i Estlands näringsliv. Det enda jag inte längtar till är den tidiga uppgången imorgon. 03.35 kommer taxin för att hämta mig... Brrrr! Jag är morgonpigg javisst, men inte såååå...

Det blir alltså inte några inlägg av mig förrän tidigast torsdag. Ha det riktigt gott, ni alla där ute i cyberrymden!