Det finns tider då vi är oroliga för att det regnar för lite. Som innehavare av egen brunn med självtryck som förser oss med dricks- och hushållsvatten har det under de senaste årens torra och regnfattiga somrar/höstar varit ängsligt hos familjen Granbäck. Ska vattnet räcka över vintern?
För tillfället finns dock inga som helst tendenser till oro. För nu regnar det. Och regnar det.
I söndags hade vi en underbart ljuvlig vinterdag med 1 dm nyfallen snö. Det var 4 grader kallt och vi njöt när vi skottade. Det gick till och med att åka på en kortare sparktur.
Men säg den glädje som varar länge. I måndags kröp termometern åter upp på plus och det började strila från skyn. Nu finns inte mycket kvar av det härliga snötäcket och det skvalar i dikena som den värsta vårflod.
Jag tror vi får ställa in oss på sådana här vintrar. Kanske är denna extrem, men enligt alla forskare har medeltemperaturen höjts några grader. Hurra, säger en del. Blä, säger jag.
Jag vill ha vinter. Rejält med snö, några minusgrader, strålande sol från klarblå himmel. Och så på med skidorna och ut i spåret.
Tror ni vi får uppleva det den här säsongen?
Jag känner mig pessimistisk och har därför lagt planerna på Tjejvasan på hyllan. Jag har redan åkt loppet fyra gånger och har ingen lust att åka otränad. Det är en sak att jogga, en annan att åka skidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar