Idag vabbar jag. Igår också faktiskt. Fick hämta Gustaf från skolan och lägga ned alla tankar på jobb.
Det är ett ganska tufft uttryck faktiskt - vab. Vård av sjukt barn. En fantastisk förmån som vi har i Sverige att kunna vara hemma med våra telningar när de är skruttiga. Det är ingen större fara med min minsting, lite feber och ont i magen. Tillräckligt dock för att han ska känna att det inte är så kul att vara i en stimmig skolmiljö. Matteboken åkte ned i väskan och sedan ringdes det efter mamma. Några dagar i hemmets lugna vrå med nybakt bröd och en god bok från biblioteket (han slukar just nu en barnversion av Dracula. Rysligt ska det va, förstår ni...) ska nog göra susen.
Det var annat när jag var dålig innan jul. I nästan tre veckor jobbade jag med feber i kroppen. Då skulle det har funnits någon som kunde vamma. Vård av sjuk mamma alltså.
Få se, vad annat kan man vårda?
Vård av sjuk man - det blir väl också vamma?
Vård av sjuk kompis - vaka?
Vård av sjuk pappa - vappa
Vård av sjuk tonåring - vatta
Vård av sjuk granne - vagga
Vård av sjuk relation - varra
Vård av sjuk bil - vabba (äh, det blev ju samma)
Vård av sjuk lillasyrra - valla
Vård av sjuk främling - vaffa
Vård av sjuk hund - vaha (låter som finska)
Vård av sjuk sjuk - vassa
Nä, nu börjar det spåra ut. Dags att se om sjuklingen vaknat.
Over and out!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar