Har ni tänkt på att det finns en hel del olösta mysterier som gäckar oss människor? Jag menar till exempel varför en tappad macka alltid ramlar med smörsidan nedåt och vem som kom först av hönan eller ägget. (Personligen tror jag vi aldrig kommer att få svar på spörsmålet så länge vi exkluderar tuppen ur diskussionen.)
En annan undran som ständigt dyker upp är:
Vart tar alla uddastrumpor vägen?
Lite löjligt kanske att ta upp, men för familjen Granbäck är detta en gåta som kräver sin förklaring. Annars kommer hushållskassan att dräneras på grund av ständiga inköp och kompletteringar av strumpförrådet. Och helt ärligt – det är den manliga delens strumpor som har en tendens att försvinna. Jag vill inte hävda fullt ut att det beror på makens oförmåga att hålla isär tvättkorgarna, men det ligger nåt i det. Fast hans tendens att lägga underkläderna i 40-graderskorgen har egentligen ingenting att göra med det stora bortfallet.
Visst är det lite konstigt att bara en strumpa åt gången försvinner? Men det är klart, om båda kom bort skulle man ju aldrig märka det, om det inte var favvosockorna förstås :-) Man undrar ju också lite var strumporna håller hus. Inte kan de väl samlas inne i trumman på tvättmaskinen? Då skulle vår ha sprängts för länge sedan!
Nä, jag tror helt enkelt att det någonstans i en för oss osynlig dimension finns ett paradis för ensamstående strumpor. Där samlas alla som flytt från sina tråkiga och enahanda liv. De är helt enkelt trötta på att vara instängda i unkna och dammiga byrålådor, trötta på att klämmas in i trånga skor och att till sist bara kastas i en stor hög med annan diverse smutstvätt. Jag menar, det är ju en skymf mot strumpan att inte ens kunna komma ihåg vilken tvättkorg den hör hemma i!
I sitt nyvunna paradis utvecklar strumporna sig själva, umgås bara med andra strumpor som ger energi och hittar på så sätt nya livsuppgifter.
En rolig tanke, eller hur?
14 januari, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar