Med spikskor rakt mot advent

Trots att jag genom åren regelbundet motionerat har jag aldrig varit någon sportfåne. Mer en som tvingat mig själv att lufsa runt för att hålla någon slags trivselvikt.

Latmasken fanns dock djupt rotad i mig och handtagen runt midjan förvandlades till slut till två rejäla bildäck. Så en dag i våras bestämde jag mig att det fick vara nog. Jag ville må bra, känna mig attraktiv och trivas i min kropp.

Löpning varannan dag, promenader däremellan gjorde att kilona smalt bort som margarin i en stekpanna. Det var så enkelt! Inget godis, bra och regelbunden mat och så motion! Det finns en hel industri som på olika sätt försöker få oss att köpa olika preparat, genomgå skönhetskurer, anamma GI-, Atkins-, flygvärdinne- och gud-vet-vad-metoder. När allt egentligen handlar om intag och uttag!

Numera känner jag behov av att röra på kroppen. Inte av att trycka i mig en kaka och sedan förbanna mig själv. Nu kan jag i princip äta vad jag vill (nåja, inom rimliga ramar), det försvinner med motionen.

Och jag har skaffat mig nya pålitliga kompisar. Sedan i fredags ingår löparskorna Icebug i mitt nätverk!