Satt i bilen på förmiddagen på väg hem från ett jobb. Snöglopp längs E4:an, vindrutetorkaren viftade frenetiskt och det var minsann lite halkigt.
Helt plötsligt kom mina tankar in på en utlandsresa till Kanarieöarna som jag och min familj gjorde i början av december ifjol. Och jag drabbades av vild och oresonlig längtan dit igen...
Inte för att jag otrivs med vintern på något sätt. Mer för att vi hade en sådan underbar tid tillsammans. Sol, värme, slappa vid poolen, en drink i ena handen och en bra bok i den andra. Vi hade all tid i världen att vårda och uppskatta varandra.
Mmmmmm.... jag vill åt den känslan igen. Enda gången jag är i närheten av den är när vi seglar på sommaren. I en segelbåt kan man liksom inte göra nåt annat än att vara tillsammans.
I like!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar